Till min lillebror.
Idag är det din födelsedag. Grattis! Sedan 12 år tillbaka har du varit ’bortrest’ på din bemärkelsedag. Alla andra dagar också. Fast ändå finns du här, bara på ett annat sätt. Du finns i mina tankar, i minnen, i ord jag hör eller läser, i fotografier jag hittar. Ibland i mina drömmar.
När du fanns här hos oss var du snäll, kanske för snäll ibland. Du hade ett gott sinne för humor, jag minns att vi skrattade ofta. Du var en drömmare och en stor djurvän. Hemma hade vi både hund och katter. När vi var barn smög vi oss en gång in i fähuset för att rida på en ko. Vi hade ingen häst, så en ko fick duga. Som tur var så var vår ’häst’ min kära milda ko som låg i lugn och ro utan att ta någon större notis av oss fastän vi krälade på hennes rygg. En annan gång kom du hem med en katt, så att den inte skulle avlivas. Always for the underdog (eller cat i det här fallet).
Djuren var alltid tillgivna och goda mot dig. Det var inte alltid människorna. I skolan blev du mobbad. Mer än jag förstått. Du skämdes över det och du berättade inget där hemma. Det var jag som berättade. Fast det minns jag inte att jag gjorde. Men jag minns att jag hade dig under uppsikt under skoltiden. Fast en syster kan inte se allt hur gärna hon än velat.
Vi pratar om dig ofta, jag och min son. Han gillar att höra historier om dig, speciellt om våra upptåg som barn. ’Så synd att jag inte hann träffa honom’ säger min son ofta. Jag håller helhjärtat med honom.
Ändå är du här, på ett sätt. Det känns skönt. Hoppas du har det bra!
Hälsningar, Storasyster
Jag minns din bror med värme. Fastän jag inte kände honom så väl minns jag alltid hur glad och snäll han var! Och liksom du har, hade han så vackra ögon!